2GA Markbeläggningar

Inom ramen för projektet "Trygg och vacker stad" har en övergripande policys för Göteborgs markbeläggningar tagits fram - Stadens golv. I ”Trygg, vacker stad” samverkar Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Park- och naturförvaltningen för en gemensam syn på karaktär och funktion på stadens gator.

Målen med Stadens golv är att:

  • skapa vackra och långsiktigt hållbara miljöer
  • vårda och värna om kulturhistoriskt värdefulla miljöer och markbeläggningar
  • tillse att god tillgänglighet uppnås
  • åstadkomma en effektiv materialplanering

Anvisningar för markbeläggningar i centrala Göteborg

Markbeläggningsplanen innehåller anvisningar för val av beläggningar i Göteborg. Det kan exempelvis handla om att säkerställa vissa materialkvaliteter eller också utföra det successiva underhållet så att ett långsiktigt önskvärt resultat uppnås. Där det inte är uppenbart vilken typ av markbeläggning som ska användas ska samråd med berörda parter hållas. Information till berörda om planerade åtgärder skall alltid ges.

I anslutning till beslut om trafikfunktionsförändringar exempelvis i samband med planförändringar skall information ges till berörda och ansvarig på trafikkontoret. Observeras att även gångbanornas överbyggnad i de flesta fall ska dimensioneras för tung last - för att klara underhåll och tillfälliga trafiklösningar.

Det är viktigt att gatans utformning följer gatans funktion. Som trafikant ska du visuellt kunna läsa av principerna för gatans funktion.

Kör- och gångbanebeläggning redovisas nedan för de olika gatutyper som är aktuella i centrala Göteborg.

 

Val av markbeläggningar

Göteborg har i jämförelse med många europeiska städer förlorat mycket av sin beläggningstradition inom gatumark. Olika delar av samma gata eller aveny kan ha olika utseende och utformning, vilket ger ett splittrat intryck. En genomtänkt, logisk och enhetlig utformning av gaturummet blir både estetiskt tilltalande och enkel att uppfatta, och skapar därigenom en trafiksäker miljö.

Motiv för beläggningsval

Från trafikantperspektiv:

  • Vägledning/trafikfunktion/3BE trafiksäkerhet/tillgänglighet
  • Utseende/upplevelse
  • Bekvämlighet/halkrisk
  • Konsekvens/helhetsintryck

Läs också under 2CE Ledstråk.

Från drift- och underhållsperspektiv:

  • Hållbarhet
  • Renhållning 
  • Lagerhållning/framtida behov
  • Ekonomi

Inom Vallgraven

Gatorna inom Vallgraven (område 1 och 2 i karta över centrala staden) kan delas in i fem olika typer:
• gata med Göteborgskaraktär
• gångfartsområde
• vanlig gata
• gågata
• torg och kajer


Tillgänglighet på gatstensytor ordnas med hjälp av släta ytor av gångbanehallar och krysshamrad smågatsten.       

Gata med Göteborgskaraktär

Denna gatutyp gäller generellt för gatorna inom Vallgraven. Gatutypen karaktäriseras av asfalt i körbana och gatsten och gångbanehallar på gångbana.  Gångbanorna skall utformas med släta gångstråk. Exempel på denna gatutyp är Hamngatorna.

De gator där körbanan är belagd med storgatsten, exempelvis Nedre Kvarnbergsgatan, skall även fortsättningsvis vara det. Spårområden beläggs normalt med asfalt.



Gångfartsområde

Denna gatutyp har liten till måttlig trafik enbart till fastigheterna, exempelvis varutransporter. På denna gatutyp sker trafiken på de gåendes villkor och maxhastigheten är "gångfart". Inga uppställningsfält markeras normalt. Utformningen startar och avslutas med förhöjning på samma vis som en gågata och utförs i ett plan utan upphöjd gångbana. Utformningen av entréerna ska tydliggöra för alla att det är regleringen gångfartsområde som börjar/upphör. Ytan ska inte sortera in olika trafikslag på olika platser i sketionen och utformas så att maxhastigheten "gångfart" uppnås.  

Vanlig gata

Vanlig gata innebär egentligen undantagen inom Vallgraven. Det är gator med viss kantstensparkering och ofta smala gångbanor som exempelvis Kronhusgatan och Ekelundsgatan. Gatutypen utförs med asfalt i körbana och betongplattor i gångbana. Som vanlig gata klassas även de mer utpräglade bostadsgatorna vid Otterhällan och Kungshöjd. För bostadsgatorna innebär gatutypen asfalt i både körbana och gångbana.

Gågata

Vissa affärsgator byggdes under 60- och 70-talet byggts om till gågator. Anledningen är att mängden gående är så stor att biltrafiken inte bör finnas här. En säker och lugn trafikmiljö eftersträvas och varutransporterna begränsas till vissa tider och i övrigt är biltrafiken förbjuden. Ombyggnaden till gågator har varit lyckad för säkerheten, miljön och affärerna. Idag har följande gator funktionen som gågator: Korsgatan, nedre delen av Kungsgatan och Fredsgatan.

Torg och kajer

Inom Vallgraven finns flera öppna platser som i stort skall bevaras som sådana. Varje plats har sin historia och traditionella funktion, som dock kan bli föremål för förändringar. Förändringar innebär på grund av platsernas komplexitet behov av samråd.        

Materialkrav

Ny och gammal sten

Där så är möjligt skall gammal sten användas. Större gångytor med sten får byggas i ny smågatsten och nya gångbanehallar. Vid mindre kompletteringsarbeten i gammal sten av röd-brun-grå typ får ej ny/begagnad sten av ljusgrå typ användas. Om inte sten av rätt färg kan levereras måste brytning ske av ett samlat parti på ett ej iögonfallande ställe. Den brutna ytan sätts då med ny sten eller plattläggs allt efter vad planen föreskriver.    

Mönstersättning

Vid sättning av gatsten är det viktigt att vara noga med fogriktningar och mönstersättningar. Felaktigt satt gatsten ger en sämre hållbarhet och kan ge ett oroligt intryck där fogarna svajar fram och tillbaka. En mindre noggrant satt yta kan också utseendemässigt skilja sig från en angränsande gammal yta på ett icke önskvärt sätt. Raksättning av smågatsten i mer än tre rader bör ske i förband med tvärgående fogar. Exempel på platser där detta är aktuellt är mellan gångbanehallar och kantsten/ränndal.               

Refugyta

Gångytor på refuger skall i princip ha samma ytskikt som närliggande gångytor har. Ytor där inga trafikanter skall vistas förses med mindre gångvänligt material, så som storgatsten.       

Kollektivtrafikkörfält och hållplatser

Av framkomlighets- och trafiksäkerhetsskäl bör kollektivtrafikytor i innerstaden åtskiljas från andra trafikytor. Körbanor i platsgjuten betong kan användas vid hårt trafikerade hållplatser. Perrongytor vid hållplatser markeras med speciell marksten i betong, undantaget i känsliga miljöer där stenmaterial är naturligt.        

Gång och cykelbanor

Cykelbanor beläggs normalt med asfalt i centrala Göteborg. Av trafiksäkerhetsskäl har röd betongmarksten använts i korsningar mellan gång- och cykelbanor och körytor. Försök har nu gjorts att istället måla dessa korsningar i röd färg, vilket har visat på ett gott resultat. Färgens egenskaper är då viktig för att inte ytorna ska bli hala vid frost eller regn.

Läs mer under 2BA2 Gångbana och 2BA3 Cykelbana.
               

 



Senast uppdaterad 2017-10-16