Senast uppdaterad 2017-10-16
Vald version: TH 2017:2

2ME Vägmarkering

All vägmarkering som inte är tillfällig skall utföras i termoplastisk massa. Stensatta ytor vägmarkeras normalt ej.

Vägmarkering på cykelbana ska vara minst hälften av de mått som anges för respektive vägmarkering i transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:171).

Regler

Dessa anvisningar gäller som komplement till följande lagar, författningar och regler:

  • Trafikförordningen, TrF
  • Vägmärkesförordningen, VMF
  • TSFS 2010:171    
  • Krav för vägar och gators utformning, VGU
  • Råd för vägars och gators utformning, VGU
  • Transportstyrelsen - vägmärken

Ansvar

Väghållaren ansvarar för utförande och underhåll av vägmarkeringen. Undantag se även VMF: 78 och 82 §.

Beslut

All utformning och utförande av vägmarkering beslutas av väghållaren

Kostnadsansvar

Kostnaden för utförande av ny eller förändrad vägmarkering ska bäras av varje enskilt projekt.

Längsgående markeringar

Generella regler, se TSFS.2010:171 och Krav och Råd för vägar och gators utformning, kap. vägmarkering och vägkantsutmärkning.

Inom tätbebyggelse utförs längsgående vägmarkering normalt om vägen klassats som huvudled eller har mer än ett körfält i samma körriktning. Dessutom kan markering vara motiverad på del av gata, som har en ogynnsam linjeföring.

M1. Mittlinje och körfältslinje

 

På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Indelningen ska vara 3+3 på gator och vägar med hastighetsbegränsning ≤ 60 km/h och  ≥ 60 km/h 3+9.

Mittlinje utförs ej om vägbredden understiger 6,5 meter. 

Mittlinje utförs på dubbelriktad cykelbana med indelningen 1+3 och bredden 5 cm, om cykelbanan är minst 2,0 m bred.




På alla gator och vägar är linjebredden normalt 10 cm. Undantag: Dag Hammarskjöldsleden där körfältslinje utförs 15 cm bred.

Indelningen ska vara 3+3 (TSFS: tättbebyggt område) på gator och vägar med hastighetsbegränsning till högst 50km/h, och i övrigt 3+9 (TSFS: ej tättbebyggt område), om inte annat sägs nedan.

Körfältslinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd, samt indelningen 3+3 oavsett hastighet. Körfält reserverade för fordon i linjetrafik avskiljs generellt med heldragen dubblerad linje.

M2. Kantlinje

Kantlinje utförs på belagd väg avsedd för genomfartstrafik. Kantlinje utförs inte i tätortsmiljö om kantsten finns och belysningen är tillräcklig. Indelningen ska vara 1+2, undantaget Dag Hammarskjöldsleden där kantlinjen utförs som VB(0,3).

M3. Varningslinje

Varningslinje används inte på gator med hastighetsbegränsning 50 km/h eller lägre. Används istället för dubbel heldragen linje där körbanan bredd <6,5 m.

M8. Heldragen linje

Enkel eller dubbel spärrlinje i vägmitt utförs inte vid vägbredder under 6,5m. Dubbel spärrlinje utförs i spårområde om fordonstrafik (buss eller bil) förekommer. På gång- och cykelbana utförs spärrlinje mellan gång- och cykeldelen om totala bredden är minst 4,0 meter vid dubbelriktad cykeltrafik och minst 3,0 meter vid enkelriktad cykeltrafik. Spärrlinje som avgränsar avvikande körfält, eller särskilt reserverat körfält, utförs med dubblerad linjebredd.

M9. Spärrområden

Avstånd mellan snedsträcken är normalt 3 m eller vid stora ytor 6 m. Lutningen ska vara 1:2. Spärrområden framför refuger, se nedan. Begränsning av uppställning vid refuger, se 3ED Parkering: P-handboken.

Markering framför refuger:

  • Fullständig utmärkning: Gator/vägar med 70 km/h och däröver,
    samt i vissa fall andra större huvudleder utanför centrum.

  • Förenklad markering: Övriga huvudleder främst i centrala delar, samt
    andra större gator där särskild markering behövs för att uppmärksamma
    refugen. Gäller särskilt breda refuger.

 

  • Ingen markering alls: Vid refuger i gatuanslutningar och andra platser med låga hastigheter. Gator med hastighetsbegränsning till 30 km/h eller lågfartsgata.

 

Tvärgående markeringar

Om flera tvärgående markeringar ska utföras på samma ställe, utförs markeringen med minst ett mellanrum som är lika stort som markeringens höjd.

M13. Stopplinje

Stopplinje markeras vinkelrätt över respektive körfält (max 15 graders avvikelse).

M14. Väjningslinje

Väjningslinje före huvudled placeras där föraren erhåller bästa sikt i korsningen. Finns cykelöverfart eller övergångsställe i anslutning till huvudleden placeras dock väjningslinjen före dessa förutsatt att avståndet mellan körbanekant och cykelöverfart eller övergångsställe är < 5 m.

M15. Övergångsställe

För att öka tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga kan kantsten kontrastmarkeras där övergångsställe ej är markerat i körbanan eller vid ordnade gångpassager.

Obevakade övergångsställen regleras ej på gator med hastighetsbegränsning 60 km/h eller däröver. Detsamma gäller på gator med två eller flera körfält i samma riktning. Inom områden skyltade med max 30 km/tim (s.k. 30-enklaver) markeras normalt ej heller några övergångsställen, undantaget city där övergångsställen markeras om det finns fartdämpning.

I Göteborg markeras i normalfallet ett övergångsställe 3,0 m brett. I undantagsfall är det möjligt att gå ner till en bredd på 2,5 meter. Bredden kan även ökas vid stora gångtrafikmängder, dock bör den inte överstiga 4 meter.

Är övergångsställe markerat i körbanan, markeras detta normalt även i cykelbanan om denna är avgränsad med kantsten mot gångbanan. Även om gångbanan inte är avgränsad med kantsten kan i särskilda fall övergångsställe ändå markeras i cykelbanan.

Övergångsställe markeras inte i spårområden. Undantag: om överfarten i spårområdet är signalreglerad, markeras denna med M15 Övergångsställe.

I övrigt se  2BB Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.

M16. Cykelpassage eller Cykelöverfart

Friliggande cykelpassage markeras normalt inte på sträcka. Hantering av cykeöverfart är under utredning och tills dess att detta är utrett, ska vi inte anordna några cykelöverfarter. 

I övrigt se 2BB Gång- och cykelpassage/Övergångsställen samt under

rubriken "Övergångsställen i spårområden" här nedan.

M17. Farthindermarkering

 

Farthindermarkering utförs bara på sträcka, inte i korsningar, undantaget cirkulationsplatser.

Farthindermarkering, 50x50 rutor, utförs endast på uppfartsrampen, om gatan är avdelad med mittrefug eller mittlinje, annars utförs markering på hela gatubredden. I kombination med övergångsställe (M15) eller cykelöverfart (M16), ska det vara minst 0,5 meter (markeringens bredd) mellan farthindermarkeringen och M15/M16.  

 

Övriga markeringar

M24. Parkeringsrutor, uppställningsplats

Parkeringsrutor utförs med heldragen 10 cm linje. Se även 3ED Parkering: P-handboken och standardritning 4560.

M26. och M27. Cykel- och gångsymboler

Generellt används symboler istället för vägmärken för att märka ut gång- och cykelbanor. Undantaget där gator övergår i gång- och cykelbana eller där cykelbana kan misstas för en vänlig körbana. Pilar markeras endast på separerade gång- och cykelbanor och ska läggas på ömse sidor om cykelsymbolen. Om cykelbanan är smal, kan pilarna läggas ovanför cykeln för att ge cyklister en signal om att cykelbanan har en lägre standard. 

Exempel på markering av GC-banor och GC-överfarter. Markering vid förhöjning ingår inte i de tre direkt nedanstående bilderna utan redovisas separat därefter. Se också kommentar till M17.
Angivna breddmått är standardmått.






Exempel på markering av förhöjda GC-överfarter på sträcka. Observera hur farthindermarkeringen (M17) samordnas med övergångsställets markering (M15).
Angivna breddmått är standardmått.



Övergångsställen i spårområden

Grundregel

A     Ingen markering av övergångsställe utförs i spårområden.

Undantag

B     Är hela övergångsstället, inklusive spårområdet, signalreglerat markeras övergångställe även i spårområdet. Med signalreglering avses ej varningssignal (gulblink).





Vad som här har sagts om övergångsställen gäller även cykelöverfarter.

M31. Lastzonsymbol/Ändamålsplats

På alla ändamålsplatser, förutom bokbussar, markeras alltid en uppställningsplats -  på stensatta ytor med vit sten.

Lastplatser utförs med normalbredd 2,5 m. "Förbud att stanna eller parkera"-märke markeras i dessa ändamålsplatser - gäller såväl "dygnet om" som tidsreglerade lastplatser. 

I uppställningsplats för taxi förtydligas med texten "TAXI".

M33. Rörelsehindrad

Symbolen för personer med nedsatt rörelseförmåga ska alltid markeras på parkeringsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga, men ersätter inte skyltsättning.

M34. Särskild markering vid skola

Vit text "SKOLA" och ”30” i oval utförs vid alla 30 km- begränsningar del av dygnet vid skola. Markeringen placeras strax efter 30-skyltarna.

Markering av busshållplats

Normalt markeras inte busshållplatser med vägmarkering. Dock kan gul linje 1+1, M22 Förbud mot att parkera, eller s.k. bussblixt enligt RVT 4.3.7.2 markeras, om det är behov av att förstärka utmärkningen av hållplatsen. Markering av kantsten får inte utföras.