3EA1 Buller

Allmänt

Beteckningar

Två olika mått används för trafikbuller; ekvivalent resp. maximal ljudnivå.

Ekvivalent ljudnivå avser en medelnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Maximala ljudnivån är den högsta förekommande nivån under en viss tidsperiod.

Ljud beskrivs och mäts vanligen i dBA (decibel A). Beteckningen A anger en korrektion för örats varierande känslighet för ljud av olika tonhöjd. A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga.

Skalan för decibel är inte linjär. Detta har valts för att omfånget för ljudtrycksvariationen i det hörbara ljudet är mycket stort. Skalan innebär att det svagaste ljudet man normalt kan höra motsvarar ca 0 dBA, en viskning ligger kring 30 dBA, ett normalt samtal 60 - 70 dBA och gränsen för smärtsamt ljud är ca 125 dBA.

Hörselintryck respektive störningsupplevelse

En person upplever normalt en förändring av den dygnsekvivalenta nivån med 1 dBA som en knappt märkbar förändring av hörstyrkan, 3 dBA som en liten men tydligt hörbar förändring och 8-10 dBA upplevs som en fördubbling/halvering.

Den subjektiva upplevelsen om man är störd eller inte följer dock inte samma skala som uppfattningen av hörstyrkan. Störningsupplevelsen kan dessutom vara mycket olika för olika personer. För varje dB högre ljudnivå från trafikbuller ökar störningarna med omkring 15 procent.

Ett varierande ljud kan upplevas som mer störande än ett jämnt.

Isolering mot trafikbuller

Fönster är i regel en byggnads svagaste punkt vad gäller ljudisolering. Standardfönster av äldre modell har en ljudisolering om ca 25 dBA mot vägtrafikbuller och ca 28 dBA mot spårvägsbuller. Moderna fönster och fönster som försetts med tilläggsrutor ger ytterligare 5- 10 dBA isolering.

Statliga riktlinjer

Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader; Svensk författningssamling SFS 2015:216

Bostäder

  • 60 dBA ekvivalentnivå/70 dBA maximalnivå på en fasad för minst hälften av bostadsrummen.
  • 65 dBA om smålägenheter (högst 35 m2)

Uteplats/gård

  • 50 dBA ekvivalentnivå/70 dBA maximalnivå på uteplats/gård.
  • Maximalnivån bör inte överskridas med mer än 10 dBA fem gånger per timme mellan klockan 06.00 och 22.00.

Inomhusnivåerna i Boverkets byggregler (BBR) ska alltid uppfyllas.


Kommunala mål, riktvärden och vägledning

Göteborgs Stads lokala mål (2011) för god bebyggd miljö, delen buller

2011 beslutade kommunfullmäktige i Göteborgs Stad om lokala mål för god bebyggd miljö. Delen trafikbuller framgår nedan

  • minst 90 % av Göteborgs invånare har senast år 2020 en ljudnivå utomhus vid bostad som understiger 60 dBA ekvivalentnivå vid utsatt fasad
  • minst 95 % av stadens förskolor och grundskolor har senast år 2020 tillgång till lekyta med högst 55 dBA ekvivalentnivå
  • samtliga stadsparker har senast år 2020 nivåer som ligger under 50 dBA ekvivalentnivå på större delen av parkytan.

Kommunal tillämpning av riktvärden för trafikbuller (2006) upphävd dec 2015.


Ny vägledning för trafikbuller i planeringen, antagen av trafiknämnden, miljö- och klimatnämnden och byggnadsnämnden december 2015. (Revidering pågår med hänsyn till ändring i förordningen SFS 2015:216)

Göteborgs stad tog 2015 fram dokumentet ”Vägledning för trafikbuller i planeringen” I dokumentet framgår hur processen ser ut samt hur Göteborg Stad vid nybyggnad av bostäder tillämpar förordningens om trafikbuller vid bostadsbyggandet.

 Som grundregel gäller

  • att riktvärdena för inomhusmiljön alltid ska klaras 

Planering och nybyggnad

Allmänt

Vid planering och nybyggnad ska beaktas:

  • framtida trafikmängder. Utgångspunkt är ”Göteborg 2035 - Trafikstrategi för en nära storstad”, men försiktighetsprincipen ska också gälla. Uppgifter om trafik ska levereras av trafikkontorets enhet analys och modeller. Uppgifter om trafikmängder erhålls vid kontakt med kompetens ”Alstringstal” enligt 12AD1 Underlag kontaktlista och "Riktlinje för trafikmängder i planeringsarbete inom trafikkontoret" ska användas vid bullerberäkningarna
  • Framtida kollektivtrafik ska tas med i beräkningarna
  • såväl dygnsekvivalenta som maximala ljudnivåer
  • lågfrekvent ljud inomhus längs busslinjer och busshållplatser.

Detaljplaner

Vid detaljplaneläggning ska vägledningen trafikbuller i planeringen följas. Krav på bullerutredning i planbeskrivningen finns. Viktigt att korrekt fakta finns som utgångspunkt i beräkningarna.
Viktigt att beakta befintliga bostäder, såväl utanför som innanför planområdet, som får ca 3 dBA eller  högre ljudnivå. Åtgärder kan behöva vidtas. Kan ex vara fasadåtgärder som förbättrar inomhusnivån. Åtgärderna ska finnas med och bekostas av exploateringen.

Bygglov

Vid granskning av ansökan om bygglov ska vägledningen trafikbuller i planeringen följas.  

Bullerskärmar

Vid planering ska beaktas

  • absorberade skärmar eftersträvas vid motstående byggnader, detta för att undvika ljudreflexer.
  • glas- och polykarbonatpartier i skärmar orsakar reflektioner.
  • för att undvika att fåglar flyger in i transparenta skärmar ska dessa förses med reliefer/ mönster, se 12BI Bullerskydd.
  • sikttrianglar vid planering av bullerskydd vid in- och utfarter.
  • huvudregeln är att bullerskydd placeras på kvartersmark i nyexploatering
  • om placering av bullerskydd på kvartersmark är olämpligt, och möjligheten finns, kan placering ske inom trafikområde. Särskilt avtal behövs.
  • för bullerplank som ska förvaltas av trafikkontoret, är det viktigt att redan i planeringsskedet beakta  trafikkontorets  synpunkter gällande ex val av placering, utförande och material utifrån drift – och underhållsperspektiv.  Se mer under 12BJ Bullerskydd samt dokumentet "Bullerskyddsplank i Göteborg- synpunkter att beakta vid projektering" till höger på sidan. 

Kriterier för övervägande av åtgärder i befintlig miljö

Trafikkontoret eftersträvar att prioritera bullerskyddsåtgärder för de värst utsatta – vilket i nuläget är storleksordningen ca 13 000 boende som har dygnsekvivalent nivå 65 dBA eller mer vid fasad.

Följande kriterier gäller f.n.

Ekvivalent ljudnivå
Huvudprincipen är att för bostad mot bullerstörande väg eller spårväg bör dygnsekvivalent ljudnivå (frifältsvärde, d.v.s. utan reflektion) vid fasad uppgå till minst 63 dBA för att åtgärd ska övervägas.

Maximal ljudnivå
Vidare bör åtgärd övervägas om den maximala ljudnivån (frifältsvärde) från väg- och spårtrafik uppgår till minst 80dBA vid fasad.

Genomförande förutsätter att ekonomiska medel står till förfogande.

Nyckeltal

  • Trafikflöde. En fördubbling eller halvering av trafikflödet innebär att ljudnivån ökar respektive minskar 3 dBA. En ökning av flödet med cirka 25 procent ökar ljudnivån med 1 dBA. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
  • Andelen tunga fordon påverkar ljudnivån. Om andelen tung trafik ökar från 0 till 10 % ökar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA, medan den maximala ljudnivån ökar med 8- 12 dBA med störst skillnad i hastigheter under 50 km/ tim. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Bussar är tystare än tunga lastbilar, men bullrar betydligt mer än personbilar. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Avstånd. En fördubbling av avståndet minskar den ekvivalenta ljudnivån med ca 3 dBA (om bullerkällan är en linjekälla/ rak, oändlig väg) och den maximala nivån med 6 dBA (om bullerkällan är en punktkälla); härtill kommer markdämpning. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Stigningen påverkar ljudnivån. Om gatans stigning är 5 % ökar ljudnivån 2- 3 dBA, beroende på andelen tung trafik, jämfört med plan gata. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Vägbeläggningen påverkar ljudnivån. Variationen mellan vanliga beläggningar uppgår till flera dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Våt vägbana ökar bullret med ca 3 dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Mjuk mark – gräs, äng och liknande – ger en markdämpning med upptill 3 dBA för varje fördubbling av avståndet (härtill kommer avståndsdämpning). Hård mark – betong, asfalt och vatten – kan höja bullernivån med ljudreflexer. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Fasadreflexer kan öka bullret ca 3 dBA, att beakta inte minst vid kort avstånd mellan byggnader.
  • Hastighetsminskning med 10 km/h innebär cirka 2 dBA lägre ljudnivå för lätta fordon och cirka 1 dBA för tunga, inom intervallet 30-90 km/ tim. (Källa: Tyst i Bullerbyn, SKL 2008)
  • Hastighetshöjning från 50 till 70 km/ tim. ger en bullerökning med 4 dBA. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Motor- och avgasljud dominerar vid låga hastigheter, från ca 30 km/ tim. för personbilar och 50 km/ tim. för tunga fordon, medan bullret från däck och vägbana tar överhand vid högre hastigheter. (Källa: Bullernätverket Stockholms län)
  • ”Hårt körsätt” ökar ljudnivån upptill 10 dBA. (Källa: Boverkets allmänna råd 2008:1)
  • Risken för störningar är större vid oregelbundet buller och stora skillnader mellan bakgrundsnivå och toppnivå jämfört med jämnt, regelbundet och förutsägbart buller. (Källa: Trafik för en attraktiv stad, 2007)
  • Störningarna från trafikbuller ökar för varje dB högre ljudnivå med omkring 15 procent. (Källa: ASEK 5, Trafikverket)





Senast uppdaterad 2017-10-16